Dataexplosionen på internet kräver nya typer av databaser. En av dem som utmanar jättarna på området är svensken Emil Eifrém.
En blond gänglig kille kliver vant upp på scen på Sting Day i Stockholm, Sveriges största event för unga teknikbolag och investerare. Killen i svart långärmad t-shirt heter Emil Eifrém. Han är svensk, men bor i Silicon Valley och leder det snabbväxande företaget Neo Technology som utvecklat en ny typ av databas – en så kallad grafdatabas – med namnet Neo4j.
Han fångar genast publiken med sin presentation. På amerikanskt, avslappnat manér berättar han hur Neo kontaktades av ett ”stort, känt socialt nätverk”.
– Vi gjorde ett test åt dem som gick ut på att ta reda på om två personer i en grupp om 1 000 känner varandra. Med hjälp av en traditionell relationsdatabas tog det 2 000 millisekunder – med vår tog det 2.
Testet utvidgades till 1 000 000 individer. Med Neo4j tog det fortfarande 2 millisekunder.
– Är det något som ni ska komma ihåg från den här presentationen så är det att vi är 1 000 gånger snabbare med 1 000 gånger mer data.
Att stå på scen runt om i världen och förklara vad en grafdatabas är och vad den kan användas till är en stor del av hans jobb, förklarar Emil Eifrém när han möter Ny Teknik.
– Jag är världsbäst på att rita grafer, säger han och studsar upp från stolen och ritar runda ringar (noder) med streck emellan (relationer).
I Emil Eifréms värld betyder graf nätverk, och hur data hänger ihop är inget som traditionella relationsdatabaser – namnet till trots – är särskilt bra på. Därför behöver de kompletteras. Grafdatabaser är en het kandidat, där Neo har mer än 90 procent av marknaden.
Emil Eifrém beskriver hur bransch efter bransch upptäcker nyttan av att snabbt hitta samband i stora mängder data.
– Vi har till exempel många kunder inom telekom, förklarar han och börjar rita nya ringar och streck på whiteboarden.
– För att kunna felsöka ett telenät behöver du en modell över hela nätverket, en perfekt uppgift för en grafdatabas. Samma sak gäller all annan it-infrastruktur.
Bland Neos växande kundskara finns också jobbsökarsajter, stora välkända finansföretag och flera musiktjänster. Någon typ av grafdatabas är ett måste för att kunna ge låtrekommendationer av typen: ”Gillar du artisten x så kanske du också gillar artisten y.”
Amazon, som var först med den typen av tjänst, utvecklade en egen grafdatabas, förklarar Emil Eifrém. Samma sak med de sociala nätverken, varav Neo numera jobbar med flera. På sikt kommer den här utvecklingen till alla branscher, försäkrar han.
– Frågan är inte om, utan när.
Precis som MySQL – det svenska databasföretag som 2008 köptes av Sun Microsystems – bygger Neo på öppen källkod. Gratisversionen av Neo4j laddas ner 50 000 gånger per månad.
Sina pengar tjänar Neo på företagsversionen som innehåller extra funktioner, service med mera. Omsättningen är på ”tiotals miljoner kronor” och trefaldigades förra året.
Men fortfarande visar Neo röda siffror.
– Det beror mest på att vi satsar på att växa. Möjligheten är så otroligt stor. Målet är att bli ett nytt Oracle, säger Emil Eifrém.
Väl medveten om det osvenskt kaxiga i uttalandet förklarar han att det för första gången på kanske 20 år finns en chans att rucka på Oracles dominerande ställning på databasmarknaden.
Men konkurrensen är hård. Bara inom grafdatabaser räknar Emil Eifrém med att det i dag finns ett 20-tal företag.
– Vi vet också att det finns minst tre initiativ på Oracle och projekt på företag som HP, Intel och Microsoft. Twitter släppte nyligen sin grafdatabas Flock DB som open source.
Neo var dock först och det ligger lång utveckling bakom Neo4j, förklarar Emil Eifrém. Redan år 2000 började han och de två medgrundarna bygga den nya databasen eftersom de helt enkelt behövde ett bättre verktyg på sitt dåvarande företag.
Sju år senare insåg de att många andra skulle ha stor nytta av den och de startade Neo i Linköping där Emil Eifrém påbörjat en utbildning till civilingenjör på Linköpings tekniska högskola.
Resan till scenen där han står i dag har varit allt annat än spikrak. Våren 2009 fanns inte pengar till lönerna för de sex anställda och bolaget var nära nedläggning. Konsultjobb räddade situationen och efter det har tillväxten tagit fart.
Senast för ett halvår sedan tog Neo in 11 miljoner dollar i nytt riskkapital. Pengarna finns än så länge kvar på banken, försäkrar Emil Eifrém.
– Det är skönt att ha. Även om jag är säker på att vi kommer att fortsätta att växa, så kan mycket hända på vägen.
Read the original article on NyTeknik.
Keywords: emil eifrem • NyTecknik